...

Man skulle kunna tro att jag är vem som helst, men det finns saker på insidan som ingen kan se. Det finns känslor och trankar som är dolda för omvärlden. Det finns handlingar som mår bästa av att döljas och funderingar som ej bör se dagens ljus. Inte för min skull, jag lever ju i det varje dag, men för mina vänner som aldrig skulle förstå. Som är blinda för allt som inte syns med blotta ögat.

Ingen är egentligen av sten. Skrapar man på det översta laget så blottas hemligheter, skrapar man djupare finner man mer.


Frågan är om du lyckas gräva fram din väns sanna jag, kan du då ta ansvaret att hjälpa henne?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0